Lite julmys...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

Nu är julen här.
Men denna jul kommer inte att bli som vanligt. På flera sätt.

För det första så har jag nu till dags datum var hemma, sjukskriven, i över
7 veckor, så orken att stöka här hemma, städa och julpynta har liksom varken
funnits eller finns.
Känns väldigt tråkigt på ett sätt, då jag tycker att julen är en sån mysig och
stämmningsfull högtid.


För det andra, så känns det lite extra besvärligt att kämpa med en massa
julgrejor när man mår som jag gör och därtill veta att om några veckor är
det dax att packa flyttlådorna. Då är det dax att städa ur lägenheten och
återvända till huset på Bigatan. Kommer att komma tillbaka till det gamla
huset, där jag tidigare bott med Tomas och barnen. Men ändå kommer huset
att kännas som nytt, då vi låtit en taxikollega till mig hjälpa oss att renovera
5 rum.
Känns liksom så onödigt att dra fram en massa pynt.
I tanken är jag nästan påväg härifrån nu.
Känns så tillfälligt denna jul... tror att ni förstår hur jag menar.


Julstämningen har inte riktigt infunnit sig hos mig förän idag, då jag lade
på en ny, röd duk på matsalsbordet och ställde fram några mysiga ljusstakar,
se bilden ovan.
Var iväg till Jysk igår kväll och hittade allt detta, duk och ljusstakar, där.
Några små tomtar fick även ta plats lite här och var i lägenheten.


Det är konstigt egentligen, men som jag säger så är jag redan påväg till
huset i tanken. Under sista månaderna har jag i tanken redan börjat inreda en
del av de nyrenoverade rummen, trots att det inte är färdig målat och tapetserat.
Innan renoveringen startade hade vi ett väldigt stort vardagsrum, hela 7 m x 3,5 m.
Detta stor rum är nu avdelat med en vägg så att vi både har ett mindre vardagsrum
men även ett extra rum. Det kommer att bli toppenbra! =)
Tidigare hade Joakim sitt rum på övervåningen. Även vårat sovrum finns på övervåningen
i huset. Men Joel har aldrig haft ett eget rum i huset.
Så nu har vi kommit fram till att Joel ska få överta Joakims gamla rum och att Joakim
i sin tur ska få ett nytt rum på nedervåningen, där vi tidigare hade som datarum.


Vårat sovrum blir kvar på övervåningen och kommer att målas i en varm ljungfärgad
ton och efter det inredas i indisk stil.
Så de sista månaderna har jag inte gjort att än att titta på inredningsidéer på olika
inredningssidor på internet. Kollat runt på affärer efter olika saker och ting som jag
tycker kan passa in i vårt ny-gamla hem.
Allt som jag inhandlat har övervägds noga i tanken för att slutresultatet ska bli så bra
som möjligt.
Exempelvis så kom jag igår fram till att dessa ljuslyktor som ni ser ovan på bilden här,
inte bara kan användas nu under julen, utan även kan passa in i den indiska stilen
som sovrummet kommer att få.
Har även redan inhandlat ett vackert överkast i glansigt lila tyg, många härliga prydnads-
kuddar i lila, rosa, turkos och svart. Och sen har vi köpt en ny säng i svartfärgad
stål. Så som ni förstår så kommer rummet att bli mörkt och murrigt, men ändå färgglatt.
Till detta kommer även en del mässigs och gulddetaljer att finnas med i inredningen.

Åhhhh, jag längtar tills vi får börja fixa och möblera i huset!
Så, därför känns julen lite som en parantes detta år.
Hur som helst kommer det att bli jul även iår, var sig man pyntar som en galning
eller ej. Julhelgen kommer hur som helst att bli mysig då jag har min underbara
familj runt omkring mig. Det är huvudsaken det. =)









Nytt besöksrekord!!! =)





Blev riktigt förvånad när jag nu kikade in här på bloggen.
Kollade av en händelse antalet bloggbesökare i statistiken.
Oj oj oj, under senaste 10 timmarna som har gått sedan
jag lade in sista inlägget här, har jag haft över 40 stycken
besökare!!!


Nytt rekord!!!

Kan tyckas som en låg siffra, många har ju flera hundra
besökare per dag på sina bloggar. Men då är ju bloggaren
själv väldigt aktiv också, och uppdaterar åtmisntone varje
dag, oftast flera gånger varje dag.

Jag har ju mina perioder då jag skriver mera.
Har inte varit riktigt aktiv på ett helt år...
Senast jag skrev var i somras, och innan dess var det i
våras.
Så jag förväntar mig inte att så många kollar in här.

Bör kanske bättra mig på det, så att det fortsättningsvis
är  många som besöker min blogg och även kanske lämnar
någon kommentar.
Det är ju väldigt roligt att få respons på det man skriver,
om än bara några få ord som kommentar. =)



Som sagt, nytt rekord med över 40 besökare på 10 timmar.
Hittills har jag som mest haft drygt 20 besökare på ett helt dygn
under bloggens 4 åriga historia.
Så därför förstår ni kanske varför jag blir så förvånad idag.
Men det kanske var ett intressant ämne, det om svek, som jag
skrev imorse. =)
Berör säkert dom flesta, alla har troligtvis varit med om svek
i någon form under sin levnad.

Jaa det var bara en liten parantes, ett glatt utrop!
Roligt att se att så många bryr sig och är intresserad av vad
jag skriver om. =)

Over and out...

/Hanna



Sveket som känns fortfarande...







Precis så här känner jag för mitt ex.
Är två år sedan han lämnade mig helt, dagen innan julaftonen...
Gjorde såååå ont... Och där stod jag kvar med mina känslor i kras...
Trots att jag nu är i en stabil relation igen med min älskade Tomas
igen, så känns sveket... Kan inte hjälpa det...
Jag vill aldrig, aldrig ha denne man tillbaka, men ändå finns stygnet kvar
i hjärtat hur han kunde gör så som han gjorde...

Jag är sååå glad att jag nu har landat, åter på trygg mark, med båda
fötterna på marken. Jag har snubblat och fallit under de år som varit...
Jag har prövat på livet, fått massor av törnar av livet hård hörn.
Men jag lärde mig något, något mycket viktigt.

Och nu blir jag kvar, här i min trygga tillvaro, där jag helt kan vara mig
själv, där jag blir älskad för det jag innerst inne är, trots mina felsteg.
Denna gång vet jag bättre.



♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Jag älskar dig så innerligt Tomas!!!   Hos dig blir jag kvar!!!   För alltid!
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥


/Hanna



5 ÅR AV STOR SORG & SAKNAD....







ASTRID JONSSON

Född 1/10 - 1919     Död 5/7 - 2005




Inte bara vad du gav

tackar jag dig för
utan också
för vad du ville ge

Inte bara dina ord
tackar jag dig för
utan också
för allt du ville säga

Inte bara dina tankar
tackar jag dig för
utan också
för ditt varma hjärta




Min innerligt älskade "mormor" ASTRID!!!
Du betydde såååå mycket för mig!
Du finns alltid kvar hos mig!!

Tänk att 5 år kan gå så fort...
Känns som om jag nyss stod vid sida av din
säng på sjukhuset i Sundsvall och höll dig i
handen när du tog ditt sista andetag här i livet.
Kommer aldrig glömma det sista jag sa till
dig, eller mera i förtvivlan, skrek åt dig:

"Astrid!!! Du får inte lämna mig nu!
För jag älskar dig!"


Kommer alltid att älska och sakna dig...
*tårarna rinner nedför mina kinder*


/Ditt "barnbarn" Johanna











Snubblar och faller.... och reser mig igen...


Fanastiskt låt och text av Lisa. Tänkvärda ord...






Lisa Ekdahl -

Om Jag Snubblat Efter Vägen

Om jag snubblat efter vägen
Om jag skrubbat mina knän
Om jag varit alltför ivrig
Om jag varit för bekväm
Om det nån gång tagits från mig
Det jag vetat var min rätt
Om jag varit alltför hungrig
Om jag varit alltför mätt

Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro

Och om vägarna var långa
Och inte ledde någonstans
Om jag stirrat ner i marken
Och önskat att jag inte fanns
Om orätt satt på tronen
Om orätt satt på rättens plats
Om varje steg förde mig bakåt
Fast än jag sprang fast jag tog sats

Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro

Om jag snubblat efter vägen
Och fått munnen full av grus
Om jag kännt hur blodet runnit
Från min mun ner på min blus
Och om inga goda skördar
Nånsin fötts ur allt mitt slit
Kan jag ändå konstatera
Allt som skett har lett mig hit

You were the wind beneath my wings...


Åter en sång tillägnad min älskade "mormor" Astrid...
Åh vad jag saknar dig!

Önskar att du fanns hos mig i stunder då jag behöver tröst,
men även i stunder av glädje.
Du fanns där för mig, med en styrka som ingen annan.
Trots hur du själv mådde, så klagade du aldrig.
Du kunde peppa mig som ingen annan kan.

Du var och är min hjälte! Vinden under mina vingar!



Älskar Sonata Arcticas cover av
Bette Midlers "
Wind Beneath My Wings ".

Texten till låten finns under video-rutan här nedan.


/Hanna






Sonata Arctica

The Wind Beneath My Wings


It must have been cold there in my shadow,
to never have sunlight in your face.
You were content to let me shine,
you always walked a step behind.

I was the one with all the glory,
while you were the one with all the strenght.
Only a face without a name,
I never once heard you complain.

Did you ever know that you're my hero,
and everything I would like to be?
I can fly higher than an eagle,
cause you are the wind beneath my wings.

It might have appeared to go unnoticed,
but I've got it all here in my heart.
I want you to know I know the truth, yes I do,
I would be nothing without you.

Did you ever know that you're my hero,
And everything I would like to be?
I can fly higher than an eagle,
cause you are the wind beneath my wings.

Did you ever know that you're my hero,
and everything I would like to be?
And I can fly higher than an eagle,
cause you are the wind beneath my wings.

Did you ever know that you're my hero,
and everything I would like to be, yeah
I can fly higher than an eagle,
cause you are the wind beneath my wings.


Cause you are the wind beneath my wings.
Cause you are the wind beneath my wings.
Cause you are the wind beneath my wings.




Så tacksam...


When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up. To more than I can be.





Jag sitter här hemma och lyssnar på "easy listning" musik...
Just nu snurrar ett äldre album med Niklas Strömstedts musik i
min cd-spelare... Försöker bara ta det lugnt idag och ladda batterierna
inför kvällens jobb. Börjar kl 19 och jobbar fram till 04, så jag behöver
energi.
Känner mig rätt trött idag. Det var en väldigt jobbig dag igår.
Livet kändes otroligt tungt att leva igår...
Tänk att en sak kan spela sån stor roll för hur resten av livet ter sig.

Jag köpte nämligen en bil förra måndagen. Åkte upp till Hälla, det ligger
mellan Solberg och Junsele. Tittade på en Ford Escort Hgv -97.
Den verkade fungera väldigt bra och var väldigt fräsch invändigt.
Utvändigt hade den lite ytrost, men inte så mycket att det störde.
Jag provkörde den och även Tomas provade den. Vi tyckte den verkade
riktigt bra, med ett undantag att den var lite knepig på tomgången.
Men vi tänkte att det var något mindre fel som enkelt skulle kunna
åtgärdas, då den förövrigt gick som en klocka när man körde.
Så det blev affär, och det kändes väldigt bra.
Äntligen hade jag en egen bil och behövde inte känna mig beroende
av att be Tomas skjutsa mig till och från jobbet osv. Det är ju svårt
när man jobbar så knepiga tider, och jag vill känna mig fri att kunna
åka vart jag och när jag vill när jag inte har barnen också.

Tomas var jättesnäll och hjälpte mig med pengar för att köpa denna bil,
och han beställde även tid på en verkstad för att de skulle kunna göra
en felsökning och ta reda på vad som var galet med tomgång.

Så igår morse lämnade han in min bil på en verkstad.
På eftermiddagen pratade han med verkstadskillarna, och då kom
nåda stöten.........

Bilen har ett så pass allvarlig fel att det skulle kosta ca 10 000 kr att
reparera den.... och jag köpte den för endast 7 500 kr.....

Världen rasade för mig.... pengarna som jag lagt på köpet av denna bil
var de enda pengar jag hade.... vad skulle hända nu.... Tårarna rann i
strida strömmar hela gårdagskvällen.... Och Tomas var förkrossad över
att det blivit så här.... Han som så gärna ville hjälpa mig att hitta en bra
bil att kunna ta mig till jobbet osv....

Mitt i allt detta så är min ekonomi för övrigt väldigt ansträngd just nu,
på grund utav att jag tvingades sjukskriva mig i början av augusti och det
påverkade min lön otroligt. Så bara det är tungt....

Jaa det är väl så, att flera smällar ska komma samtidigt....


Mitt i allt detta finns det guldkorn.... och de guldkornen stavas VÄNNER.
Jag har verkligen insett att jag numera är rik, otroligt rik på just förstående
och fantastiska vänner. Inte bara kompisar, som jag har förstått att jag haft
tidigare utan RIKTIGA VÄNNER.
Så mitt i all otur så har jag en otrolig tur att få ha dessa människor i mitt liv.
Jag är såååå tacksam för att ni finns!!!! Jag finner inte tillräckligt med ord
för HUR tacksam jag är! Men jag hoppas att ni känner och förstår hur jag
känner för er!

Ni är sååå värdefulla för mig!
Elin, Carina, Camilla och Johanna.


Ni hjälper och stöttar mig när svårigheterna rasar över mig.
Ni finns och bryr er... Jag är inte van vid att bli så väl behandlad.
Kan inte fatta att jag begåvats med en sån här rikedom...
Jag önskar att jag kan hjälpa och återgälda allt till även er.
Ni är GULD VÄRDA!!!! Jag vill aldrig förlora er som vänner!

Även du, Tomas, är otroligt värdefull för mig, trots att vi inte längre
är tillsammans som ett par. Men vi har alldeles för mycket historia
bakom oss för att bara släppa varandra.

Nu ska jag fortsätta att vila upp mig inför kvällen...
Och som jag även tidigare har skrivit, så är det så roligt när ni som
läser detta lämnar en kommentar eller fundering.
Som ni sett så brukar jag försöka svara er med endera en kommentar
tillbaka eller svara er i mina inlägg.


/Pussar och kramar från eran Hanna


En dag som betyder något...





Dagens datum (1 oktober) kommer för alltid att betyda en massa för mig.

Idag skulle min älskade "mormor" Astrid, ha fyllt 90 år, om hon inte hade
lämnnat detta jordeliv, som hon gjorde för drygt 4 år sedan.
Jag saknar henne otroligt mycket fortfarande, vilket jag alltid kommer att
göra. Hon betydde så mycket för mig, en trygg klippa att luta sig mot när
stormarna yrde runt mig. En fast punkt som alltid fanns för mig när jag behövde
stöd.
Jag kan fortfarande tänka ibland, när något särskilt händer i mitt liv:
- Jag kanske skulle ta och ringa till Astrid och berätta...
Sen kommer nästa tanke, på att det inte går, att hon inte finns fysiskt att nå.
Och då gråter mitt hjärta...
Älskade Astrid, jag saknar dig så... Jag önskar så innerligt att du fanns vid
min sida när stormen tar tag i mig och jag inte har någon som finns där,
på det sätt som just du fanns för mig...

Denna dag, den 1 oktober, betyder även annan sak för mig.
Det var den dagen förra året som jag beslutade mig för att kliva ur mitt
förhållande och starta upp en ny fas i mitt liv.
Det har varit många höga berg-och-dalargångar att bemästra under detta år...
Ibland lite väl tuffa tider... Och många gånger känns det som att mitt liv går
ut på en enda sak: Att kämpa.... många gånger i motvind... och då tryter
orken och jag känner mig liten och svag...

Livet blev inte som jag hade trott, varken efter min separation eller helt
för övrigt. Livet är hårt... hårt som att kasta sig in mot en bergsvägg utan
något som helst skydd som dämpar...
Jag bär med mig flera olika sorger i livet, och det är tungt att bära så många
i ryggsäcken. Men man får försöka att hitta ljusglimtar, trots att livet behandlar
en hårt.

De senaste dagarna har jag bland annat känt mig mer önskad av min äldsta
son. Vi har en rätt kämpig relation många gånger, men sista dagarna har  vår
relation känts mer varm. Jag har fått spontana pussar och kramar med riktig
värme i och mycket mindre av hårda ord, än vad jag är van vid.
Det lyfter mig, känner jag... =) Senast ikväll hade vi en mysstund med stillhet,
närhet och lugn och ro, när han ville att jag skulle lägga armarna om honom
när han låg i soffan bredvid där jag satt. De stunderna är inte så många, så då
måste man verkligen ta tillfället i akt och njuta av stunden.

Trots att det jag skriver här nu kanske känns som många tunga och dysta meningar,
så har jag känt mig mera harmonisk med det mesta i min tillvaron de senaste dagarna.
Kan inte direkt sätta fingret på vad det är som gör att jag känner så.
Mest bara konstatera och låta lugnet vagga mig.

Jag vet att detta inlägg är av det djupare slaget, men det var just detta som
jag ville ha sagt idag.





Takidas nya låt, "Things that we owe" tilltalar mig, både text- och musikmässigt.
Texten har ett djup, en dimension och ord som passar in på mitt liv.
Låten får mig att tänka på flera av de personer som har gjort stort intryck på mig
de senaste åren.
Jag vill tillägna denna låt till dom människorna.
Den som känner sig träffad, ta isf åt dig.
Kanske är just du, som läser detta, en av de människorna i mitt liv.



/Hanna




Texten till Takidas "Things that we owe" följer här nedan:

The scars reveal the hidden place
deep down in you,
Like a shadow from the past,
And nothing is true,
A reflection from a dejected face,
It comes to,
Memories will last,
I am crying for you,

I am crying!

I'll give my own time,
I'll give my whole life,
I'll give my only light,
Just to heal you,

I, I'll give my own time,
I'll give my whole life,
I'll give my only light,
The things that we owe,

Haven appears with deceitful light,
(And angst follow soon)
Shes not welcome here no more,
(You have to walk on through)
Bad dreams haunting the frozen nights,
(All I can do)
Longing for a home,
(I m crying for you)

Crying for you,
I m crying for you,

I, I'll give my own time,
I'll give my whole life,
I'll give my only light,
Just to heal you,

I, I'll give my own time,
And I'll give my whole life,
I'll give my only light,
The things that we owe,

The things that we owe!

The things that we owe!

I, I'll give my own time,
I'll give my whole life,
I'll give my only light,
Just to heal you,

I, I'll give my own time,
My whole life,
My only light,
The things that we owe









Hemma igen.. men ingen dator... =(

Nu har jag kommit hem från semstern i Dalarna.
Men har lyckats med att glömma datorladdare på hotellet i Mora...
Så jag har ingen dator att tillgå förän på måndag allra tidigast,
då jag får laddaren med posten... Har fått låna min mammas dator nu,
för att iaf kunna visa ett livstecken här på bloggen.
Jag hade ju tänkt och utlovat att uppdatera min blogg med bilder från
semstern i Dalarna... Men det får alltså vänta till veckan.

Ha´en bra helg ju nu, alla mina läsare!
Och kom ihåg en sak, jag tycker det är roligt när ni lämnar kommentarer
här på bloggen... ; ) Ni är många som läser här ser jag, men ack så få
som lämnar ett litet avtryck efter er.

Skriver mer till veckan.

/Hanna

Idag blir det Tomteland...


    

        






Nu har vi frukosten avklarad och är på gång till TomtelandGesunda-berget,
ca 3 mil söder om Mora.
Barnen är förväntansfulla och spända och kan inte alls hålla sig i skinet...
När jag och Tomas höll på att dricka kaffe vid frukosten, ville barnen inte alls sitta
kvar vid bordet, utan sprang ut från frukostserveringen och lyckades med att puffa till
dörren dit in... Det var en branddörr, så naturligtvis blev jag och Tomas inlåsta...
Tur var att ingen annan hotellgäst var kvar i resturangen...
Jaa som sagt, det spritter bara i barnen...

Hotellet är förövrigt ganska så trevligt. Fina små rum med ganska så sköna sängar.
Detta blir alltså vårt basläger en natt till.

Ja nu sitter vi i bilen och är alltså påväg till Tomteland.
Bara 6 km kvar dit nu...

Avlägger en rapport om dagen och lite bilder från äventyret när vi kommer tillbaka
till hotellet ikväll.

Ha en bra dag ute i sommar-Sverige! Hoppas att ni har solsken och varmt,
för det har vi här i Mora! =)



/Hanna

Påväg till Tomteland...

Sitter i bilen påväg mot Dalarna och Tomteland.
Ska iväg på semester några dagar med barnen och Tomas.
Vi är snart framme i Söderhamn, där vi ska vika av mot Bollnäs för
vidare färd mot Mora, där vi ska bo på hotell i två nätter.

Imorgon blir det Tomteland för hela slanten.
Det ligger ca 3 mil söder om Mora. Ganska lagomt avstånd
att åka med barnen över dagen.
Men själva resan till Mora från Övik är på drygt 40 mil… och det är en lång
resa för två otåliga barn.
Denna resa neröver har hittills varit en hel del bråk med barnen…
Surrigt och jobbigt… Trots att vi skaffat varsin dvd-skärm åt dom, för att dom
ska kunna titta på film.
Det är ett evigt dragande ur och i med hörlurskablarna,
bråk om vem som ska använda vilken av de två hörlurarna, och en massa
pillrande på knapparna på dvdspelaren…
Jaa det är väldigt ljudligt här i bilen… På ett vis skulle det ha känns skönare
att stanna hemma, men samtidigt så vill man ju att barnen ska få uppleva
något roligt under sommaren och semestern.
Något som de har behållning av.
För man kan ju inte veta hur det är med barnen nästa sommar…
Hur de mår osv. pga deras sjukdom.

När jag var barn var även jag, tillsammans med mina föräldrar, till Tomteland.
Men mycket har nog förändrats där på ca 20 år. Har varit in på deras hemsida,
och det har tillkommit en del byggnader och figurer. Så det ska, även för mig,
bli roligt att få se. Tomas har heller inte varit dit tidigare.

Hör av mig senare igen!


/Hanna

Nu är man inne i hetluften! =)))







Jajamen, nu har jag jobbat 3 dagar inom mitt nya yrke,
och det har blivit några övertids timmar också...
Men det känns bara roligt! =)
Har fått köra både färdstjänst - och sjukresor, och natten
mot idag har jag jobbat mellan 18 - 03, vilket betyder att jag
även har fått göra mina första krogkörningar.
Så nu börjar jag komma in i detta med taxikörning.
Jobbar även inatt mellan 18 - 03, och ev kommer jag att
även jobba mellan 18-02 på söndag natt.
Känns så roligt att det gick så snabbt och lätt att få jobb ändå.

Och jag måste faktiskt få säga att jag känner mig stolt över att
jag lyckats med att både ta taxilegget och lyckas få mig ett jobb
inom så kort tid! Och att jag lyckats med att lära mig taxametern
så pass snabbt. =)
Det är ju endast 1 och en halv vecka sedan jag fick åka med och
börja träna, och jag åkte ju endast med i 2 och en halv dag.
Så jag måste säga att det är ganska så strongt gjort av mig...
Detta trodde jag faktiskt inte om mig själv... =)
Jag känner mig duktig =)

Nä, nu är det bara ett par timmar innan jag ska börja jobba igen,
så jag ska försöka umgås lite med barnen och Tomas nu.

Hoppas att ni alla har det bra där ute i sommarvärmen!
Och ringer ni till det nyaste taxibolaget här i stan ikväll för att
boka taxi, så vem vet, det kanske är jag som kommer och hämtar
upp er! ; )


Tillsist vill jag belysa något annat roligt =)
Jag vill självklart passa på att grattulera mina kära vänner,
Therese och Maria till deras förlovning! De förlovade sig nämligen
inatt efter tolvslaget, alltså den 4 juli, ute i Gullvik.
Maria skickade sms igårkväll till mig och undrade om jag ville komma
dit ut igårkväll, för Therese hade hand om karaoken där ute.
Jag skrev tillbaka att jag gärna hade kommit dit ut, men att jag jobbade
igårkväll. Inte kunde jag ana att det var en så stor händelse på G!
Jag hade så gärna velat vara med och firat inatt!!! Stooooor kraaaaaam till er båda!!!



/En glad Hanna smyger sig iväg.... =)

I stugan vid Storsjön... del 2


Nu har jag äntligen klivit upp.
Har sovit länge idag, bäst att "boosta" med sömn inför
nattens jobb. För jag tänker inte sova på min jour...
är alldeles för svårväckt...
Tänk om jag skulle missa en körning det första jag gör.... huuu..

Ska hämta taxibilen vid 20-21-tiden ikväll, och sedan kan jag
tänka mig att det blir några timmars sömn innan kl 02.
Ska få hjälp att bli väckt då, plus att jag ska ställa klockradion
på väckning. Hittade denna klockradio nere i förrådet i källaren,
den låg i sin kartong och är alltså alldeles ny och oanvänd.

Hehe, lite typiskt mig liksom... Äga en klockradio och inte använda den...
Nä, men till saken hör att när jag flyttade till lägenheten i höstas,
så var jag hem till min barndomshem i Skog och hämtade en massa
möbler och saker. Och på skrivbordet i min gamla flickrum stod det
en kartong med denna klockradio. Jag frågade pappa om han behövde
den, men han sa att jag kunde ta den. Så det fanns tydligen någon mening
med det också, nu när jag har nytta av den.

Jag utlovade ju mera bilder från stugan, inatt när jag lade in sista inlägget.
Så här kommer dom. Bilderna är alltså tagna igår då det var vackert väder
här. Idag är det också solsken, dock mera disigt än igår. Och sen blåser det
rakt in mot stugan från sjön idag... åt det stormigare hållet....

Men som sagt, här kommer bilderna! Var så goda och njut!  ; )
Alla de små miniatyrbilderna är klickbara, då blir de större.







    
Här har vi "Grabbarna Grus"... =)



Stenbryggan i förgrunden...      Den mindre stenbryggan till höger och i bakom den skymtar grannes      Vackra stenar på stora stenbryggan... Stenbryggorna här i stugan har min pappa byggt upp en gång i tiden.
Vackra vyer över Storsjön från stora stenbryggan. Det var min pappa som en gång
i tiden byggt upp denna brygga, då han försökte få till en bra badstrand.   


Vackra Storsjön, en kväll i juni...        Mitt paradis på jorden....      Spännande att få vara med när båten ska lagas.
Åter en vacker vy över denna vackra sjö. Här kan man även se hur nära
stugan ligger jämte sjön. Så här spännande är det att titta på när båten
lagas. =)



Vacker med solen som blänker i vattnet...     Björnbärsblommorna blommar för fullt nere på stora stenbryggan....     Lapar sol vid vattnet... =)
Två "vacker-bilder" tagna nere vid stranden. Det är björnbärsblommor
som lyckas tränga sig fram bland stenarna i bryggan.
Den  tredje bilden går ju att diskutera HUR vacker den är... hmm... =)))
Men jag försökte bättra på solbrännan iaf...




Ordnade om i rabatten under midsommarhelgen.

Jag ändrade om i rabatten här i stugan under midsommarhelgen.
Känner mig ganska nöjd med resultatet.

Grodprinsen är en av dom som       En liten musikalisk Gnome underhåller växterna i rabatten...      En större Gnome har hittat en svamp i rabatten...
I rabatten "bor" den en Grodprins. Här finns även en musikalisk
Gnome som underhåller växterna med sitt flöjtspelande.
Den större Gnomen vaktar vid Pionen.

En liten sol...      Jag delade på den stora Pionplantan som finns i stan på Bigatan för några år sedan. Den planta som jag tog hit till stugan, behövde några år på sig att rota sig. Men nu finns det många blomknoppar på den.Så snart kommer den blomma vackert rosa.      Avslutar med en riktig sommarbild... För det finns nämligen smultron i rabatten. =) Är vilda smultronplantor som jag planterat. Så det är riktigt goooda bär, vill ja lova! =)
En liten sol i rabatten... Pionen här ovan var ursprungligen en väldigt
stor planta i rabatten på Bigatan i stan. Delade den i två delar för ca 3
år sedan, och flyttade hit en av plantorna. Det tog några år för plantan
att rota sig riktigt, men nu har den växt på sig och det finns många blom-
knoppar som snart kommer blomma vackert rosa.

Avslutar med en rikitig sommar bild. =) Det finns nämligen smultronplantor
i rabatten här och de börjar bli en del vackert röda bär nu.
Plantorna är egentligen vilda plantor som jag har flyttat in i rabatten,
så ni må tro att det är riktigt gooooda  och söta bär! =)


Hoppas att ni har haft en trevlig bild-tittar-stund nu! =)

/På återseende,
 Hanna





I stugan vid Storsjön...



Befinner mig just nu i sommarstugan vid Storsjön.
Kom hit igårkväll och har spenderat stor del av den
här dagen med att njuta av det vackra vädret och att
lapa sol. Jag måste ju passa på att bättra på solbrännan nu,
för imorgonnatt så börjar mitt nya yrke som taxichaufför på
allvar. =) Har nämligen fått åka med några dagar med andra
chaufförer inom det taxiföretag som jag ska jobba åt, och nu
ska jag alltså börja jobba själv. Har fått ganska många arbets-
pass tilldelat mig denna juli och några dagar i augusti.
Så detblir inte så mycket ledighet denna sommar, man får passa
på när man har några dagars ledighet.
Men det ska bli väldigt spännande och roligt att pröva på detta yrke
på allvar nu! So, wish me luck!  ; )

Hur som helst, här kommer några bilder på vad vi har pysslat med idag
mer än att bara slappa. Ska lägga in fler bilder imorgon, även en del
"vacker-bilder" från mitt underbara paradis här vid sjön! =)


Båten som vi har här, en plastbåt av märket UTTERN, fick en rejäl skada
ifjol. Vi upptäckte detta då vi skulle ta upp båten i höstas.
Båten betedde sig väldigt underligt och stod med fören högt.
Det visade sig att den hade fått ett hål och en rejäl spricka i durken...
Så idag skulle det fixas med lagning av båten.
Vi åkte till Ullånger mitt på dagen för att komplitera upp lagningsmaterialet
så att vi kunde sätta igång.



           




Intresserade söner kollar in att pappa gör riktigt när han lagar båten.




På återseende imorgon!
/Hanna





Tro...

Jag vill känna tro... det är det jag vill just nu...



Om

Min profilbild

Bambi

RSS 2.0