Bambi på hal is...

Nog fick jag fira x2 som jag skrev i bloggen på min födelsedag!!!
Och som vi firade!!!!! Både jag, MODO - Hockey och alla andra
supportar!!

Inte kan jag klaga på dåliga presenter denna födelsedag!
Kunde inte fått något bättre än ett SM-GULD!!!

Glädjen över detta kan inte finna sina gränser!!!
Så vansinnigt, obeskrivligt skönt det känns!
En totalt euforisk glädje!!!

Min 30-årsdag kommer jag för alltid att minnas, lita på det!
När jag blir gammal och sitter på ålderdomshem ska jag
banne mig gagga om: Att den dag som jag fyllde 30 så tog
MODO sitt hett efterlängtade GULD, efter 28 års väntan!!!
Tomas (sambon) sa ikväll att det borde införas allmän flaggdag
den 14:e april, men då med MODO-flagga såklart!!! =)

Skulle ha skrivit tidigare om mitt födelsedagsfirande, om jag
bara hade orkat... Efter detta har man ju varit helt utpumpad!
Igår kväll, söndag, somnade jag som en stock på soffan kl halv
nio efter att ha varit och firat HJÄLTARNA i Arenan och på torget
i stan.
Vaknade klockan 12 och flyttade upp en våning till sängen.
Sov ända till 11.30 idag... Var behövligt vill jag lova!
Ringde min handledare, Jerry, på skolan som sa att vi skulle
träffas imorgon istället, att det var bättre att jag vilade efter
mitt dubbelfirande. Han behövde fixa med lite mera saker
ändå, innan jag kan dra igång projektet som jag ska ha under
min LIA-period som egentligen började idag.
Han bara skrattade när jag sa hur mycket firande det hade blivit
i helgen. Men så är han OCKSÅ stor MODOit! =)

---

Ja, hur var min födelsedag annars då...
Jo, dagen började med att jag väcktes klockan 9 av ett telefon-
samtal från Nils-Erik, 93 år gammal och f.d granne i stugan bredvid
våran sommarstuga.
Han läste upp en väldigt fin och egen komponerad dikt som handlade
om mig. Hur det var när jag var liten och sprang omkring i stugområdet,
hur jag vuxit upp och att de alltid har tyckt om mig och att jag alltid har
kramat om dom och pratat med dom när de kommit på besök.
Det är nämligen deras dotter och svärson som har stugan bredvid
oss nu. Jag blev så rörd att att han kom ihåg min födelsedag och
att han skrivit en sån fin dikt till mig. Ska be honom att få dikten
nerskriven, så jag kan spara den.

Sen åt jag frukost. Och en stund senare kom mamma och pappa,
finklädda och uppvaktade mig med en enormt vacker bukett och
ett fin kort med pengar i.
Mamma hade med sig en jättestor smörgåstårta.
Sen gjorde hon sallad till den.
Så kom första kompisen, Carina, på besök med lotter från henne
och hennes sambo, David.
Vann tyvärr inget på dom, men det roliga var ju ändå att hon kom.
Vi hjälptes åt,att dagen till ära, duka fram finporslinet som jag fått
genom årens lopp av Astrid. Min älskade "mormor" som inte fanns
med oss denna dag. Känns så sorgligt att hon inte fick uppleva
denna dag. Hon dog den 5 juli för snart 2 år sedan.
Kändes som om hon var med mig denna dag trots allt, och log
ifrån sin himmel.

Fick fina presenter av Tomas och barnen. Ett presentkort på
Make Up Store och ett presentkort på Triumph.
Ska köpa mig något riktigt fint med dom.

Dagen blev till en början ganska lugn... men vid 2 tiden började
det droppa in folk.
Först i skaran kom min barndomskompis, Angelica och hennes
sambo, Uffe. Träffade dom senast i början av februari när vi var
ner till Kramfors och tittade på Nyårsrevyn. Tittade lite misstänksamt
på hennes mage då, eftersom hon förra sommaren pratat om att
de skulle försöka skaffa barn.
Å tänk va rätt jag hade!! Vem kommer inte hit med stormagen och
bara 3 månader kvar till dagen D, om inte hon! =)
Fick ett presentkort av även dom, men denna gång på Kicks. =)

Sen åkte Tomas och hämtade min svärmor och svärfar.
Av dom fick jag också ett present, på KappAhl. =)
Man kan säga att denna dag stavades presentkort och blommor.
Men det var ju bra, för då kan man ju själv hitta vad man vill ha.

Sedan kom ett blomsterbud från Blomster Ateljen med en jättefin
blomstergrupp från min moster, min morbror, min kusin och hans
fru hemma i Skog.
En stund senare kom Joel´s gudmor Mia, med en liten present.
Mer skulle komma under kvällen från hela kompisgänget.

Timmarna gick... och så kom "han bakom kameran och hon med
alla barnen plus barnen" (hihihi) även kallade Stefan och Malin
och några av deras barn. Av dom fick jag en jättefin blomstergrupp
i turkos.
Natalie (ena dottern) och en kompis till henne skulle vara barnvakt
åt oss senare under kvällen, då vi skulle till min överaskningsfest
som kompisgänget ordnat med inne i stan.

Sen kom Joakims gudföräldrar, Cecilia och
Johan och deras son Victor.
Av dom fick jag ett jättefint citrusträd i kruka.

Så klockan 19.00 började den stora matchen på tv:n.
Och tre minuter senare blev jag 30 år... =)
Spännande som rackar´n var matchen.... huuuuga!

Sanna, som hade ordant med överaskningsfesten, ringde
ett antal gånger under kvällen till Tomas och undrade när vi
skulle komma.
Men det går ju inte att åka hemifrån när det kommer mera folk
på besök hela tiden.
Skulle till att börja drick lite vin och göra iordning mig inför
festen. Då kommer Johanna och Elin och lilla månadsgamla
Rebecca och grattar mig.
De tyckte att jag skulle fortsätta att göra mig iordning, så jag
gjorde fika åt dom och så gjorde jag mig färdig för festen.

Klockan är 20.45 när jag är färdig. Då skjutsade Johanna oss på
"sightseeing" i stan för att villa bort mig och tillslut så stannande
vi utanför festlokalen,mitt inne i stan.
Vi tackar för skjutsen, kliver ur bilen, går mot en öppen dörr
och börjar gå uppför en spiraltrappa.
Från övervåningen hörs högljudda hejarop till MODO från ett
20-tal kompisar som tittar på matchen på tv.
När vi gått halva trappan så dämpas plötsligt detta ljud, och
istället börjar ett antal röster sjunga:
- Ja må hon leva, ja må hon leva...
Vi fortsätter att gå uppför trappan och möts av ett tiotal kompisar
som sjunger för full hals. Alla andra hade fullt upp med spänningen
på tv... då det endast återstår 10 minuter av denna historiska
finalmatch.
Jag får ett stort kort med grodor på och med texten:
- Vad skönt att ha en vän som du...
Öppnar kortet och där står det:
-... en riktigt, riktigt gammal vän. Grattis på ålderns höst!
Hahaha!! Jaa, som de har retats med mig om att jag snart är
gammal. Stämde ju klockrent!!! Hiihiii!!
Sen har de textat:
"Grattis Johanna på din 30 års dag önskar,
Sanna, Johnny, Mia, Micke, Carina, Gusse, Helena,
Emil, Micke S, Jouni, Miranda, Matilda, Jörgen, Juha
och Jonas."
Vilka góa vänner ni är! Love you all!!!


I present får jag, hör och häpna, åter ett presentkort...
från Make Up Store. Det är på en dag-eller kvälls makeup
och produkter till samma pris som makeupen.
Får även två vinflaskor, inslagna i silverpapper, som jag
ska festa på under kvällen.
Sen var det dags att se de sista 8 minuterna av matchen.
Satte mig på golvet med tjejerna. O gud så spännande
det blev! Det stod 3-2 till MODO sedan 09:52 in i tredje
perioden då Mr. Kristian Kuusela skickar in pucken till höger
om Stana på en fin passning från Per-Åge Skröder.
Linköping försöker få in ett tredje mål, men MODO och
Krizan gör allt för att spika igen målet.
När det återstår 1 minut av matchen är vi alla i lokalen
i upplösningstillstånd.
Så tickar sekunderna fram i snigelfart...
Klockan visar 20:00 och SM-GULDET till MODO är ett
faktum!!!! Fattar ni, GUUUUULD!!!!!

Vilken glädje som genomsyrar hela lokalen!
Vi blir som tokiga allihopa!! Hoppar upp och ner,
skriker, kramar och lyfter upp varandra!!! Vi sjunger
och skålar! Skrattar och gråter om varannat!
Själv skrattar jag och gråter i en och en halv timma...
kan inte sluta... jag blir alldeles toksvullen runt ögonen.
Och den svullnanden har hållit i sig tills idag, måndag. =/

Efter ett tag får vi höra att folk har börjat samlas på torget,
så vi går dit allt eftersom.
Det är folk överallt på torget, alla är glad och sjunger:
SM-GULD, SM-GULD, SM-GULD!!!!
Vart man än vänder blicken möts man av leende människor!
Träffar på några som vi känner, och vänder sedan tillbaka
till fest lokalen.
Där fortsätter vi att fira! Kompisarna har fixat en jättefin
tårta med en tokig bild på mig, och nu kommer den väl
tillpass. Smaskar i oss av den och sedan sjunger vi
Singstar av hjärtans lust.
Några ur gänget fixar skjuts och åker upp till flygplatsen
för at möta GULD-HJÄLTARNA som kommer med flyget
vi midnatt.
Längs med den 2 mil långa vägen från flygplatsen har
ett antal personer tänt marschaller, dessa kantas vägen av,
ända in till stan.

Vi andra som är kvar i stan, börjar ta oss ner till Arenan för
att fira HJÄLTARNA, när de kommer fram med bussen från
flygplatsen.
Jag går med Carina och Sanna.
Men vid Örnparken har Sanna jätteont i fötterna av sina
skor. Vi vilar en stund och fortsätter att gå. Men vid Hemma-
kväll-butiken stannar vi igen. Ringer några samtal och försöker
fixa skjuts ner till Arenan. Men skjutsen kommer inte, så vi
gör ett nytt försök och kommer ända ner till parkeringen
vid Arenan.
Då händer det som INTE FÅR hända....
Jag lyckas snubbla över den ENDA höga kant, ca 30-40 cm,
som finns mellan parkeringarna. Så jag ramlar och
känner att det gör fruktansvärt ont i vänster fotled och knä.
Nu går allting fort.
Sanna och Carina håller om mig och ringer till Tomas som
kommer springande från andra sidan av parkeringen där
han befunnit sig. Någon ringer 112 och ambulansen kommer.
Jag och Tomas åker med ambulansen till akuten i samma
stund som MODO-spelarna anländer till Arenan med sin
buss.

I ambulansen sätter nål på min hand och strax är vi på
akuten.
När vi kommer in på ett rum frågar Tomas om jag inte
känner igen ambulansmannen som står vid sidan av min
brits.
Är inte i det tillstånd att jag fattar vem det är först, tycker att
jag känner igen honom men...
Tomas säger: Men det är ju en gammal MODO-spelare,
Tommy Pettersson!!!
Då ser jag ju att det är han och hugger tag i honom, drar
ner honom till mig på britsen och kramar honom.
Vrålar att jag tyckte att jag kände igen honom.
Fortsätter att vråla att jag fyller 30 år idag, att MODO vunnit
SM-GULD och att det är så synd att jag inte kunde vara kvar
och hylla dom.
- Men så får jag träffa dig här istället!!! jublar jag.
Och Tommy Pettersson, han bara skrattar.

Får åka upp till röntgen, men som tur är det inget som är
brutet. Utan jag har stukat foten ordentligt.
Blir nerskjutad av och åker hiss med en oerhört sur och grinig
sköterska, som säger åt mig att sluta pjåka mig, då jag klagar
över att jag har ont. Fy fan, sånna surkärringar ska inte jobba
på sånna här ställen.

Jag och Tomas tar oss till väntrummet, där jag somnar och Tomas
ringer efter taxi.
Vid 04.30 kommer taxin och vi åker hem.
Bör jag tillägga att jag somnade åter som en stock när jag kom
hem till min säng???
Jaa, det var min födelsedag och MODOs SM-GULD.

Igår, söndag, var vi alltså ner och hyllade våra HJÄLTAR,
först i Arenan med pompa och ståt. Sedan på torget.
Jaa, vilken glädjeyra!!! Men så förtjänar de verkligen alltihop
också, efter en enorm säsong!!!

Grattis MODO till erat välförtjänta och hett efterlängtade
SM-GULD!!!
Som ni har slitit för detta!



//En överlycklig, 30-årig BAMBI =)

                 




Jaa, så var det alltså dags!
Idag är det 30 år sedan man kom till den här världen.
Idag ska man väl bli officiellt vuxen, men inte känner
jag mig som 30 precis. På sin höjd som 25 kanske...
Fattar inte hur fort åren har gått...
Känns konstigt att 20-talet är över nu liksom.
På ett sätt känns det bra att bli äldre, man har liksom
kommit en bit i livet och skaffat sig en hel del erfarenhet.
Jag har träffat min älskling och vi har fått 2
underbara barn tillsammans.
Vi har skaffat hus, vi har ju ingen hund, men dock 3 katter.
Och kombi har vi ju också... haha...
Sen har jag ju pluggat först till usk:a och nu till medieproducent.
Jobbat inom både skolan, barnomsorg och äldreomsorg...
Jaa, jag har hunnit med en del iaf...
men trots det har jag lite ågren för att bli 30 också.
Fasen, det här stycket ovanför låter ju som nån memoar...
så gammal är jag ju inte....
Fast i och för sig blir man ju kärring idag, men jag hoppas få
dispens av Malin och få stanna på TANT-stadiet. =)
Nää, ärligt talat, jag ska allt fira min födelsedag idag och ikväll.

Idag kommer mamma och pappa rätt tidigt.
Mamma har gjort smörgåstårta och bakat en massa fikabröd.
Hon är snäll, min mamma.
Efter dom som kommer nog en del släkt och vänner hit.
Blir nog en ganska fullbokad dag, men säkert trevlig.

På kvällen har kompisgänget ordnat med en överaskningsfest.
Ser verkligen fram emot den! Ska bli jättekull!!

Men i samband med festen blir det även hockey.
Möjligheten finns ju att det blir firande av GULD idag också.
Skulle ju vara jättekul om man fick komma ihåg sin födelsedag
som den dag då även Modo tog SM-guld igen, efter 28 års väntan.
Men det skulle ju också vara kul om de fick vinna det här på hemma-
plan på måndag. Vilken festyra det skulle bli!!!

Jaa det återstå att se...
Isf ska jag försöka fixa biljetter till min mamma och hennes vännina
igen. Jag hade nämligen fixat biljetter till gårdagens match åt dom
också. Snacka om roligt för mamma att gå på elitseriehockey för
första gången i sitt liv och då dessutom på en sm-final.
Hon tyckte det var jätte spännande och ville absolut att jag skulle
försöka få tag på biljetter åt dom igen, om det skulle bli en 7 avgörande
match i Swedbank på måndag.

Nää, man skulle kanske gå och lägga sig nu, så man har sovit några
timmar iaf, innan man ska sätta igång och fira sin födelsedag.

Natti natti!


// Bambi - som fortfarande är 29...
(blir 30 först klockan 19.03, då matchen har startat...)    ; )

Vi gjorde det igen, tog motståndarna i 7 och avgörande
match. Vilken kvarts-och semiserie det har varit.
Men nu är vi där...
Jaa, tänk att nu är MODO äntligen i FINAL igen!!!
Vilken känsla!!!! Ååå vad lycklig jag är nu!!!!
Som de kämpade i kvällens match var det verkligen
rätt lag som vann!!!!

Det var ju ett tag sedan vi sist var i final, ända sedan
2002... Fast den gången gick det ju inge vidare...
Men nu ska vi banne mig ta hem GULDET!!!
Det är dax nu, efter 28 års väntan...

Så nu är det bara tuta och köra mot Linköping!
Första matchen går ju av stapeln på onsdag och
sen får jag gå på andra matchen som äger rum
hemma i Arenan på fredag.

Åååå, så härligt!!! Va glad jag är nu!!!
Lycklig som bara den!!!


/En rackarns överlycklig Bambi

Jaa, måste ju bara få berätta vad jag har varit med om en
sen natt förra veckan.
Vi är 9 stycken i klassen som producerar webb-tv klipp
åt Allehanda.se. Det är filmerav deras "läsarnas tips".
Förra veckan, på tisdagkväll och natten mot onsdagen
var jag, Elin, Simon och Dennis på skolan och filmade
två webb-filmer. En om hur man kan bli nästäppa med
hjälp utav citron. Elin i huvudrollen, med en lite gästroll
av Dennis och så jag som rosa lampa (!!!).
Den andra handlade om hur man kan få mer plats med
kläder i en väska genom att rulla kläderna.
Där var det jag som gjorde huvudrollen.

Klockan var någonstans mellan två och hlav tre när vi
filmat färdigt och gick in till redigeringen för att tanka in
materialet. När klockan var tio i tre så sa jag till de andra
att nu åker jag hem och gick ut i korridoren utanför
redigeringen. Men jag tillade (kanske något tyst) att jag
skulle gå in till ett av Turismakademins klassrum där jag
och min tv-reklamgrupp ritat upp en storyboard över våran
film på whiteboarden. Tänkte rita ner den på papper innan
jag åkte från skolan.
Men tydligen hörde de andra inte att jag sa det...
En stund efter tre hör jag hur de pratar ute i korridorerna
men sedan blir det tyst. Tnker inte mer på det utan slutför
det jag håller på med.
Sedan går jag tillbaka till redigeringen för att hämta min
väska som jag lämnade utan för dörren där.
Men väskan är inte där och redigeringen är låst....
Jag börjar söka efter min klasskamrater.... går från rum
till rum... ingenstan är dom...
Tänker att då kan jag ta väskan dagen efter....
Känner i fick för att ta fram bilnycklar och mobil. Kan ju
ringa till dom och säga att nu åker jag.
Men skit också.... kommer på att både mobilen och nycklarna
till bilen och skolan ligger i min väska... Kan alltså inte ta
mig ifrån skolan...
För går jag ut genom dörrarna så kommer jag inte in igen...
Fan var är dom egentligen, tänker jag...
Har de verkligen gått hem... de skulle ju sitta i redigeringen
hela natten...
Så kommer jag på att jag kan söka deras mobilnummer på
min bärbara dator som jag lyckligtvis har med mig.

Därefter får jag skratta riktigt gott.....

Här följer Elins berättelse som jag tagit mig friheten att kopiera
från hennes blogg:

"Äventyr

Jag, Dennis, Simon och johanna har suttit och redigerat inatt
på skolan. Johanna säger att hon ska åka hem vid 10 i tre.
Vi andra fortsätter att redigera.

När vi redigerat vad ci tycker känns som ett bra tag, cirka en halvtimme
tycker jag att det är dags att ta lite frisk luft, alla instämmer!
Kommer ut från redigeringsrummet och märker att Johanna har glömt sin
handväska. jaja, hon är ju tillbaka imorrn bitti och tar den.
Vi berger oss ut för att ta luften. När vi kommer ut ser vi att Johanna bil
är kvar på parkeringen!!!
Ååå nej tänker vi! Hon har säkert blivit utelåste eftersom hon glömt
väskan.
Springer upp och börjar leta hon på skolan men hon finns icke.
Vi letar i väskan och hittar mobil nycklar och allt.
Å neeej igen. Hon har blivit utelåst och inte tagit sig in och vi har ju itne hört hon
för vi sitter ju en våning upp utan fönster.
Vi ropar någon extra gång innan vi bestämmer oss för att ta bilen hennes
och fara och leta hon, hon kan ju inte kommit så långt på vägen hem.

Dennis tokskrapar rutorna medans jag värmer upp bilen och Simon sitter i baksätet
och säger; stackarn, var arg hon ska va. Ojoj!
Sen kör vi. vi far den troligast väg hon skulle gå hem.
Men ingen johanna. Vi far och smyger utanför hennes hus, men vi ser inte hon.
Dennis smyger fram och knackar på dörren, men hon är inte hemma. Han tjuvkiakr in i fönstret för att se ifall hon rör sig där inne, men inte.

Vi bilar iväg igen och ner till stan efter e4, men ingen johanna. vänder upp igen och
tar den andra vägen hem till henne. Men då missar vi totalt hennes gata, och kör
på tok för långt. Vänder tillbaka och vet inte riktigt vart vi är, men till slut hittar vi hennes gata igen...Men ingen johanna...Så då börja vi köra tillbaka mot skolan..
Och då äntligen ringer hon!


Elin: Är du hemma?
Johanna: Nä ? Vart är ni?
Elin: Vi kör din bil ?
(Johannas tanke : De kunde ju frågar om de fick ta bilen)
Elin: Vi är ute och letar dej efter vägen hem till dej?
(Johanna asflabbar)
Johanna: Men jag är ju på skolan?


Vi alla håller på att dö avskratt. Som vi burnat runt stan och letat Johanna
och smygkört runt hennes hus. När vi kommer tillbaka till skolan sitter
hon snällt och väntar i vid köket. Då har hon varit och letat oss på skolan.
Hon har suttit inne hos turism och skrivit storyboard.

*ROFLOL*

Ojojoj! Ja vi blev iaf pigga igen.
Nu är vi åter igen i redigeringstuion och klockan är halv 5 på morgonen.
Det här kommer jag sent glömma!"

Jaa, fattar hur tokigt det blev! Jag kommer defenitivt heller
inte att glömma detta!!! *skrattar*

Så jag säger då det, lämna aldrig erat sällskap...
ni kan bli av med bilen!!! =)


//En saknad Bambi...

Jaa, det är nästan 2 veckor sedan jag skrev här igen.
Dagarna går så fort. Man tycker att man nyss skrev
här, att det var igår... och vips så har det gått ett par veckor.

För två veckor sedan började vi med Tv-reklamkursen på
skolan. Vi är fem grupper och i varje grupp är en av oss
utsedd till projektledare. Jag är ledare för min grupp och
fick alltså välja vilka två klasskamrater som skulle jobba
med mig. Det blev Tobbe och Arkam.

Hela tisdagen hade vi Michael Madsen från Slice Produktion
till oss. Han berättade hur det hade kommit sig att han hamnade
i mediabranschen och vad han hade jobbat med och som under
dessa år.
Efter lunch fick vi veta att det var åt verkliga företag som vi skulle
göra tv-reklam till. I Paradisbadets lokaler här i stan finns en flertal
företag. Det är alltså åt fem av dessa som vi gör reklamfilmer.
Varje film ska var exakt en minut lång och visa vad företagen sysslar
med. Filmerna kommer att visas i Paradisbadets éntre i höst.
Våran grupp ska göra film åt PG´s Idrott & Hälsa.
Känns spännande och inspirerande att jobba åt ett riktigt företag.
Annorlunda mot att jobba med påhittade företag som Inno Medic
och Inseam.
Nu känner man verkligen att man vill ge allt för att det ska bli ett
bra resultat och att både kunden och vi själv ska känna oss nöjd.
Så under första veckan satt vi varje dag i skolan och spånade på
idéer till filmen. På onsdagen bokade vi även in ett besök hos PG
och samma eftermiddag åkte vi dit och prata med honom för att
få veta vad han vill ha med i filmen.

Onsdagkväll var det första hemmamatchen mellan Modo och Hv71
i Arenan. Det var Tomas tur att åka på match och för att Jocke glad
bokade han en biljett åt honom också.
Det var ju ett tag sedan Jocke fick följa med på hockey och han har
ju tjatat en hel del. Så han blev väldigt glad när han hörde att han
skulle åka med till Arenan.
Så jag och Joel fick en egen kväll här hemma.
Fast han somnade ganska tidigt, så efter det kunde mamma se
resten av matchen ostört.
Matchen i sig var väl inte så sensationell, därimot var HV´s spel det.
Modo behövde inte ens ge allt utan vann överlägset mot en mycket
blekt HV.

Så närmade sig helgen.
På torsdags eftermiddagen åkte Jocke till Kortis för att vara där
till söndag eftermiddag.

På torsdag-och fredagkväll skjutsade jag hem Mia från hennes jobb
vid 22-tiden. När vi kom hem till henne på fredag kväll, så bytte hon
om och sedan hängde jag på upp till Gusse där det spelades kort.
Killarna i köket och tjejerna i tvrummet. Var riktigt roligt, så länge sedan
jag spelade kort. Och hem kom jag inte förän vid halv två den natten.
Det bestämdes även att vi tjejer skulle ha fest hos Mia följande kväll,
på lördagen alltså.

Så kom lördagen och den förflöt som de flesta lördagar.
På kvällen bar det av till Mia. Med mig hade jag gott dricka och
playstation med singstar.
Sedan blev det sjunga av för Mia, Carina, Sanna och mig....
Oj va vi sjöng och oj vad vi hade kul! Ville ju nästan inte åka ut på
krogen...
Mia´s Johnny skulle skjutsa in oss till stan och klockan närmade sig
tolv... Sanna skulle bara gå ut med Harley... Men när vi väl kom ner till
henne så mådde hon inte allt för bra....
Så Johnny fick skjutsa in Mia och Carina till Harry´s.
Själv stannande jag och assisterade Sanna.
Så det blev ingen utgång för oss, men det gör inget.
Det kommer fler helger.

Söndagen var man trött och sliten.
På måndag kväll hade jag Ljusparty här hemma, och vi blev
hela 14 stycken tjejer med mig inräcknat.
Rose-Marie som var här från Party Lite visade underbart doftande
ljus. Och många var vi som handlade. Själv blev det en hel del
olika dofter och ljus, plus att jag fick vlja ut värdinnegåvor för nästan
400 kronor. Längtar så tills ljusen och ljuslycktorna som jag valde
kommer!!!

Jaa, var väl var som hänt sedan jag sist skrev.


//Bambi