Broken strings...



Grymt bra låt... och sann text...
Jag börjar sakta läka efter den senaste tidens känslomässiga turbulens...

Dagens välgärning...



Här sitter jag nu på sängkanten och är såååå trött att jag inte vet om
ögonen vill överhuvudtaget hålla sig öppna....

Men jag känner ett ansvar att uppdatera bloggen då det nu gått några
dagar sedan sist igen. De ni.... Jag känner ansvar för att skapa något
för Er, kära läsare... =) Så ni har lite makt över mig, förstår ni...  ; P

Tänkte berätta om den fantastiskt roliga och långa (!!!) festen som jag var
på i lördags... men jag är för trött... Så det får bli imorgon istället....
Den som väntar på.... =)

Idag på eftermiddagen har jag varit iväg till Blodgivarcentralen och lämna
plasma. Jag liksom återupptog det i höstas/början av vintern, i samband
med all annan förändring som då hände. Och den här gången har jag
verkligen hållit fast vid att åka dit mer regelbundet.
Känns skönt att veta att man gör en välgärning genom att lämna 8 dl
plasma som någon annan kan behöva långt mycket mer än jag behöver.
Jag menar, det återbildas ju samma plasmavolym i min kropp igen på
24 timmar efter tappningen och efter 2 veckor kan man åter göra en ny
tappning. Så det känns mycket bra att kunna hjälpa till med något så
enkelt men viktigt vid 2 tillfällen per månad.
Sedan är det ju en fin bonus att få endera prylar, som snygga muggar,
glas osv från blodgivarcentralen eller ett presentkort á 100 kr varje gång
också, som man kan använda i ett mycket stort antal butiker här i stan,
som t.ex. matbutiker, klädbutiker och vitvaruaffärer.
Så ni som inte är blodgivare/plasmagivare och är friska och krya,
ta steget och gör något bra genom att börja lämna blod/plasma.
Man mår både bra psykiskt och fysiskt av det, jag lovar. =)
För man känner sig verkligen pigg och alert efter tappningen.


I måndags kom så äntligen mattläggaren och lade in nya fina golvmattor
i mitt och i Joakims sovrum.
Jag valde likadan till mig och honom. En matta som ser ut som parketten
i vardagsrummet som ligger mellan dessa två rum. Så nu ser det enhetligt
och snyggt ut.
Men det finns ett problem har jag märkt...
Och det är halkan.... Jaa ni läste rätt....
Denna golvmatta är väldigt hal... Jag har redan lyckats snubbla några gånger
påväg in i mitt sovrum. En av gångerna, riktigt rejält. Så jag måste nog ringa
till mattläggaren imorgon och rådfråga honom om det finns något som man
kan behandla golvmattan med för att göra den mindre hal.
Annars kommer det nog att sluta med ett ordentligt fall och i värsta fall några
brutna ben inom en snar framtid. Skulle ju isf vara ganska ironiskt när man
nu fått nytt och fint...


Nää, nu kära vänner ska jag försöka återgå till sömnens värld.
Har nämligen sovit några timmar här i kväll. Sovit väldigt ojämt de sista
nätterna och då blir man ju i gengäld ordentligt trött på fel tider av dygnet
istället. Så nu ska jag sova, så jag kommer in i rätt ordning tills barnen kommer
till mig på fredag. Annars blir det nog ett smärre kaos för oss allihopa...

Är förvånad över att jag lyckades skriva så här mycket fast jag är sååå trött....
Och som vanligt, lämna gärna små spår efter er när ni läst... ; )

På återseende...
/Hanna

Rekord.... =)





Nu har jag ett nytt rekord på antal besökare här på bloggen. =)
En bidragande orsak stavas Miss C.
Hon har nämligen lagt in en länk till min blogg i sin blogg. =)
Alltid kul när man ser att det är många som läser, det sporrar ju én att skriva mer ofta.

Och det är något som denna blogg behöver...
Efter allt med separationen och flytten har den här bloggen fått ge vika och mer eller
mindre legat ner... Men nu ska det bli ändring på det! =)
Skulle ju vara ännu roligare om de som läser denna blogg ville lämna små fotspår efter
sig med en liten kommentar efter inläggen också... det sporrar ännu mera och man blir
ju så glad när man kommer in hit och får se att någon verkligen läst vad man skrivit.
Men som sagt, jag tvingar ju ingen... utan det är bara en liten uppmaning. =)


Den här dagen kan ju inte räknas till de bästa dagarna precis.
Började med att jag endast sovit ca 2,5 timmar under natten...
Så börjar en sån morgon bra så vore det ju otroligt...
Efter mycket om och men fick jag iväg grabbarna grus till skola och dagis.
När jag kom hem igen vid 09.30 kom jag på att jag hade ju tvättid mellan 10-13...
Kändes inte alls lockande eftersom nattens dåliga sömn gett mig en fantastisk huvudvärk...
så pass att det var jobbigt att vistas utomhus där allt vitt slog emot mig som blixtrar....
Uppmanade mig själv att bita ihop och började samla ihop tvätten för att bege mig ner till tvättstugan.

Då ringer det på dörrklockan......
Där utanför står en tekniker från Öviks Hem och han vill komma in och klamra fast en telekabel
som hänger löst runt dörrposten till köket....
Han hinner inte mer än komma innanför dörren för än min mobiltelefon ringer....
Det är min äldsta sons lärare. Hon säger att sonen har fått en massa utslag över kroppen som
kliar något fruktansvärt och undrar om han haft så tidigare eller har ätit något som han inte tål.
Jag berättar att han har aldrig haft så tidigare.
Läraren säger att de tillkallat skolsköterskan och att hon gett honom en Clarityn-S (anti-allergi)
för att se om utslagen skulle försvinna, men läraren undrar om jag har möjlighet att komma
och titta på utslagen ändå.

Så där står jag med tvätten i högsta hugg, en tekniker som grejar i min lägenhet,
en lärare som vill att jag ska komma till sonens skola och därtill har jag en rungande huvudvärk.....
Jippi...

Jag går ned med tvätten till tvättstugan innan jag ska åka till skolan.
När jag öppnar dörren till tvättstugan går tvättmaskinerna redan för fullt där inne och det visar
sig naturligtvis vara någon annan som tyckte sig ha rätt att ta min tvättid......
Så det blir ingen tvätt.

När jag kommer till sonens skola så vill han bara åka hem.
Åter ett Jippi... för det innebär att jag inte kommer få sova något alls under dagen fast mitt
huvud inte vill annat. Jag ringer till mitt ex och talar om att jag mår inget vidare och att sonen
fått lov att åka hem.
Han säger tillslut att han kan tänka sig att ta hand om sonen på eftermiddagen, och även
min tvätt.... Verkligen tacksam för det!!!

Så eftermiddagen har jag ägnat åt att sova och kurera min huvudvärk.
Ikväll har jag varit till exet, då hans syster och systerdotter från V-ås skulle komma dit.
Så det var faktiskt en ganska trevlig kväll, trots allt.

Därtill har jag fått ett sms ikväll från äldsta sonens gudmor, som bjudit med mig på fest
till helgen. Så det var ju en kick! Kan alltså bli en mycket trevlig helg att se fram emot.
Barnen åker ju till sin pappa på fredag, så det vore ju dumt om jag tackade nej och sitter
här hemma hela helgen istället...
Problemet är då pengar....
Eventuellt får jag in en del på mitt konto på fredagen, men har jag otur så kommer de inte
in förän på måndag. Jag får hoppas på det första alltså.

På återseenade...
Och kom ihåg... det är så kul när ni lämnar små spår efter er.... =)


/Hanna

Support i livet...





Just One more moment, thats all thats needed.
Like wounded soldiers in need of healing.
Time to be honest, this time im bleeding
Please dont dwell on it, cause i didn't mean it


..................................................................................................
Gotta be someway that i can make it up to you now, somehow.
By now you'd know that I'd come for you
Noone but you, yes i'd come for you
But only if you told me to
And i'd fight for you
I'd lie, it's true
Give my life for you
You know i'd always come for you



Den som känner igen sig i denna text av Nickelback....
Ta åt dig av den! För så känner jag...

Du betyder så mycket för mig, ska du veta!

Du dömmer mig inte... trots mina felsteg i livet....
Jag snubblar och faller... och du finns där och lyfter upp mig igen...
Gång efter annan....
"Hur klarade jag mig innan jag lärde känna dig?" =)

Jag hoppas kunna återgällda det jag får... någon dag.
Så tacksam ska du veta!!!


/Hanna


RSS 2.0